#2 Tio tankar om tillit

Vilken tillit pratar vi om?
Tillit har blivit ett populärt begrepp. Notera att det finns olika tankar om vad det betyder. Därför är det klokt menar jag att ställa några frågor:
- Vad menar vi med tillit?
- Varför är det bra?
- Hur ska vi göra om vi vill att det ska påverkas i vår organisation?

Jag har ett förslag till förståelse av begreppet tillit
I min senaste upplaga av Salutogent Ledarskap" som kom ut i augusti föreslår jag att när vi talar om tillit och ledarskap så finns det två dimensioner att beakta. Sedan dess har jag läst näst sista kapitlet i tillitsdelegationens slutbetänkande och boken Är svensken människa av historikerna Henrik Bergren och Lars Trädgårdh.

Utifrån detta tycker jag att det är viktigt att skilja på tre dimensioner av tillit:
1. Tillit i samhället
2. Tillitsbaserad styrning
3. Tillit i gruppen

1. Tilliten i samhället
Forskarna Berggren och Trädgårdh beskriver Sverige som ett högtillitssamhälle när det gäller tilliten mellan människor och förtroende för institutioner. I vårt land har medborgarna en i jämförelse med andra länder, hög tillit till andra människor och inrättningar som skola, polis, sjukvård osv.
Denna generella tillit har varit en viktig tillgång för vårt lands utveckling. Den har gjort det enklare och billigare att bedriva välfärdsarbete. Om det är som forskarna säger att denna tillit avtar och övergår i tillitsbrist eller misstro så påverkar det oss som jobbar i dessa verksamheter.

Jag tänker att tilliten i samhället är något som medborgarna bär med sig och uttrycker på olika sätt. Man tänker om och pratar med andra om vad man tycker om ”politiker”, ”kommunen”, skolan, sjukvården. Jag konstaterar själv att skolledare och lärare jag möter idag beskriver en annan attityd från brukarhåll jämfört med den jag upplevde för 40 år sedan då jag var ung lärare i skolan.
Därför kan vi inte lämna frågan om tilliten i samhället utanför diskussionen, när vi vill stärka tillit i styrning och i arbetsgrupper. Mötet med brukaren som individ och grupp är en viktig del av arbetsmiljön.

2. Tillitsbaserad styrning (vertikal tillit)
Denna aspekt av tillit var det som regering gav utredningsuppdrag på. Den handlar om politikers, ägares och ledningars tillit till de människor som arbetar ute i verksamheterna. Den kan därför kallas en vertikal tillit som måste ha sitt initiativ från den som beslutar och skapar villkor för dem som gör själva jobbet.

När den professionelle medarbetaren känner sig betrodd och har villkor som ger frihet att styra sitt arbete själv och i samarbete med kollegor så uppstår det en tilltro tillbaka mot ledningen, -”vilken klok ledning som inser att vi som är ute i verksamheten vet bäst hur arbetet ska planeras och genomföras. Dessutom litar ledningen på att vi gör jobbet så bra det går, utan att redovisa i detalj vad vi gör”. Denna tilltro från båda hållen gör att det kan uppstå en vertikal tillit.
Trädgårdh menar att det är en risk att den ökade detaljstyrningen från 90-talet och framåt har skadat denna tillit. Vi hamnade i ett kontrollsamhälle som underminerade den autonomi, yrkesstolthet och självrespekt som tidigare präglat …professionella skrån inom svensk offentlig sektor. [1]

Glädjande att det nu verkar ske en förändring här.

3. Tillit i en grupp (horisontell tillit)
Den tillitsbaserade styrningen har som idé att ge större frihet ute i verksamheten. Då behövs det en hel rad förutsättningar, ansvarstagande, helhetssyn, öppenhet, dialog, samarbete, kreativitet och så vidare. Om vi ska röra oss från kontrolltänkande mot tillitstänkande så är därför denna tredje aspekt av tillit helt avgörande. Den handlar om kultur och klimat i organisationen och i arbetsgruppen. Den ideala bilden av den självgående och engagerade arbetsgruppen har vi haft återkommande genom åren. Den är självklart viktig och ger fördelar avseende produktivitet, utveckling, arbetsglädje, hälsa. Det är en så attraktiv beskrivning så man förstår det stora intresset för att arbeta med tillit.

Jag tror det kan bli bra i de flesta sammanhang om man gör sin egen resa på ett varsamt och klokt sätt.
Ställ frågor som:
- Hur blir det god balans mellan regler och ”eget tänkande” i just vår verksamhet?
- Hur erhåller vi en bra matchning mellan struktur och kultur?
- Hur ändrar vi en lydnadskultur till en ansvarskultur?
- Vilken form av ledarskap och medarbetarskap behöver och vill vi ha på resan?

Lycka till med din resa!

av Anders Hanson
10 okt 2018

Lästips:
Berggren & Trädgårdh, (2015) Är Svensken människa - gemenskap och oberoende i det moderna Sverige". (Norstedts)

Tillitsdelegationens slutbetänkande. Bringselius (red) "Styra och leda med tillit" , Börja med de två avslutande kapitlen.

[1] Sid 407 i styra-och-leda-med-tillit.-forskning-och-praktik-sou-201838

Facebook

Get the Facebook Likebox Slider Pro for WordPress

Prenumerera på
nyhetsbrevet Salut
Du kan anmäla dig till en prenumeration
på vårt nyhetsbrev Salut, helt kostnadsfritt.
Fyll bara i uppgifterna nedan:

Ja, jag prenumererar gärna på Salut!

Ditt namn*:

Din e-postadress *: