(Anders recenserat januari 2008)
av Ulf Johanson m. fl på förlaget Talentum Fakta AB
Medarbetarnas hälsa har betydelse för organisationens resultat. Eftersom en organisation behöver ha kontroll på sina tillgångar behöver vi kunna mäta eller beskriva i bokslutet hur mycket av hälsa det finns i organisationen. Ledningen behöver underlag, helst siffror, för att kunna fatta kloka beslut och styra organisationen mot bästa möjliga effektivitet och lönsamhet. Hur kan det gå till?
Det är en antologi utgiven på Thomson fakta. Redaktörer är tre ekonomiprofessorer: Ulf Johanson vid Mälardalens högskola, Guy Ahonen i Helsingfors och Robin Roslender som finns vid Heroit-Watt universitetet i Edinburgh.
Även om det är ekonomer som redigerat boken så ger den en multidiciplinär genomlysning av problemet att mäta det som inte går att mäta. Det är förutom redaktörerna sexton andra forskare som bidragit med texter.
Det är positivt att hälsa som begrepp och fenomen i arbetslivet intresserar ekonomi- och managementforskarna. Det kan ge hälsa och hälsoarbete en successivt större legitimitet och en mer positiv hantering när resurser till förbättring och utveckling fördelas i en organisation.
Även om denna bok inte har någon klar lösning på hur hälsa ska styras så finns här begrepp och argument som kanske biter på de personer i ledande ställning som fortfarande tror att hälsa enbart är den enskildes ensak och inte har betydelse för vad företaget lyckas prestera.
Flera av författarna har en vidgad syn på hälsobegreppet. Det vill säga, både hälsa och ohälsa måste belysas. Ingemar Åkerlind, folkhälsovetare och Susanne Schunder, närmast yrkesmedicinare, har en bra beskrivning av hälsoperspektiven i kapitel 3 där man för in både health promotion och disease prevention i kartbilden. Längre fram i boken är det inte alla författare som har dessa båda perspektiv med sig.
Boken ger flera teoretiska begrepp för vad som kan representera hälsa i organisationen. Humankapital, intellektuellt kapital, arbetsförmåga osv. Det finns många exempel på forskning om hur insatser för hälsa och mot ohälsa kan reducera personalkostnader av olika slag. En författare konstaterar klokt att det dock behövs mer forskning om hur produktivitet och lönsamhet kan förbättras med hjälp av hälsofrämjande insatser. En väg är att satsa på mer övergripande (holistiska) angreppssätt i organisationen och inte bearbeta en enstaka hälsofaktor i taget. (s.152).
Boken ger flera exempel på tillämpningar av analys och ”mätverktyg” för hälsa såsom hälsobokslut, balance score card, Human resource report. Det svenska exemplet med hälsobokslut som startades efter regeringens utredning 2002 om handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet ger ingen positiv bild i boken. Det är långt ifrån färdigt, om ens möjligt, att få till ett bokslut i traditionell mening som väger in hälsa på ett ändamålsenligt sätt.
Detta är en mycket läsvärd bok för den som är intresserad och vill vara med i diskussionen om hur vi kan göra arbetslivets hälsofrågor ”skarpare”. Den har för mig lyft nivån på hur jag kan förstå och resonera med ekonomer kring hälsa som resurs i organisationen och vilka villkor som påverkar hur hälsa kan beskrivas.
Jag tycker dock att boken missar resonemanget om hälsans bestämningsfaktorer. Jag menar att visst är det svårt att mäta hälsa i kvantitativa mått. Därför blir vi hänvisade till att använda ohälsomått i fortsättningen också. Men då menar jag att varför inte ta in hälsans bestämningsfaktorer tydligare. Det är förutsättningarna för hälsa, kreativitet och prestation vi ska optimera. Då är det dessa vi ska påverka och kanske en del av dessa är lättare att mäta.
Vill vi detta, så får vi också ett mycket större spektra att arbeta med. Hälsans förutsättningar blir inte enbart individens beteende och livsstil.
Hälsans förutsättningar finns i hela systemet, ett ekologiskt synsätt. Arbetet måste bedrivas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Egentligen också på samhällsnivå, även om vi då är utanför organisationens väggar. Tar vi detta grepp så blir hälsans bestämningsfaktorer, eller enklare uttryckt, hälsofaktorerna och hur vi hanterar dem, det som är den viktiga tillgången att redovisa.
av Anders Hanson
Svenska Hälsopromotiongruppen