(Anders recenserat april 2008)

av Marmot, Michael (Natur och Kultur, 2006)

Den här boken föreslår jag till alla som intresserar sig för hälsofrämjande arbete av något slag.
Michael Marmot som är epidemiolog ger en övertygande beskrivning av hälsans förutsättningari ett samhälle. Här får man som läsare både förståelse och argument för att livets hälsofaktorer måste sökas på både individ-, grupp-, organisation-, och samhällsnivå.

Huvudpoängen i boken är den sociala stegens betydelse för hälsan. Ett samhälle med mindre ekonomiska och sociala skillnader har en bättre folkhälsa, totalt sett. Det är alltså inte den faktiska genomsnittliga välfärdsnivån i första hand som avgör. Det är i stället människors upplevelse av att vara över eller underordnad andra människor som betyder mest för hälsan.
Marmot menar att om man upplever sig duglig och att kunna hantera/ha kontroll över sin situation så är det gynnsamt för hälsan. Den som upplever sig stå lägre än andra på den sociala stegen har sämre förutsättningar för hälsa. Detta kanske låter som ganska enkelt och självklart. Författarens vetenskapliga bevis för detta är dock så drastiska så man blir både berörd och engagerad när man läser boken.

Den kunskap som boken lyfter fram borde vara mer hörd i folkhälsodebatten. Den pekar på att det vi kallar jämlika förutsättningar för hälsa inte bara har att göra med allas rätt att komma fram snabbt till sin vårdcentral. Om fler läste den här boken tror jag att vi skulle få en helt annan hälsodebatt i politiken.
Med den här kunskapen om hälsogradientens betydelse blir det också tydligt att vi måste hålla isär hälsans förklaringsfaktorer på individ-, grupp-, organisation- och samhällsnivå.
Hälsofaktorer finns på alla dessa plan och deras inverkan på människors hälsa är självklart olika och olika lätta att förstå och att påverka.
För arbetslivets del, ger boken kraftigt stöd för att insatser på enbart individnivå inte är tillräckligt för att bli en hälsofrämjande arbetsplats. Michael Marmot visar att hälsofaktorer på ett socialt (och organisatoriskt) plan är de som påverkar starkast. Att ha en tydlig roll, klara mål, egenkontroll och feed-back på min arbetsinsats kan betyda mer än min fysiska kondition.

Missuppfatta inte denna min slutsats. Friskvården är idag en självklar grund för arbetslivets hälsofrämjande insatser. Grejen är, tror jag, att det kanske blir lättare att argumentera för hälsofrämjande i stort, inklusive friskvårdsinsatser, med hjälp av denna boks kunskaper.
Boken ger starkt stöd för att hälsofrämjande insatser i organisationer ska genomsyra alla tre nivåer. Den övertygar också om att både etiska, sociala, och ekonomiska aspekter kan vinna på en sådan helhetssyn.
Den här boken är vetenskapligt väl grundad men ändå lättläst, känns nästan som att läsa en roman.

Fortsatt trevlig vår!
Anders Hanson
Svenska Hälsopromotion Gruppen

Maila gärna synpunkter till Anders här>>