Duktiga forskare och stora datamängder kan ge viktig ny kunskap eller kanske bekräfta vad vi redan anar. I det här fallet har man studerat över två tusen privata företag under 2005 till 2008. Det är företag från 75 anställda och uppåt i mer än tretton olika branscher. Av dessa har man valt ut den fjärdedel av företagen som är ”friskast” och med enkäter och intervjuer samlat information om hur dessa är organiserade, hur de fungerar och hur de leds.
Med friskt företag menar man i denna studie de som haft lägst andel nya långtidssjukskrivningar under åren 2002 till 2004.
Denna lilla bok ger en populär sammanfattning av fyra ”nycklar” eller slutsatser man kom fram till.
Den första nyckeln är ledarskap och kompetensförsörjning. Rekrytering av Chefer/ledare sker bäst internt visar det sig. Det är traditionella ledaregenskaper som kommunikativ förmåga, öppenhet, tillit och intresse för medarbetare som beskrivs här. Chefer ska vara närvarande, stödjande och bygga relationer. Inget av detta låter som nyheter, men blir i denna undersökning tydligt kopplat till att dessa aspekter minskar ohälsan.
Den andra nyckeln är delaktighet. ”Personalen ses som en resurs av företagen”, låter som en gammal slogan. I de ”friska” företagen verkar detta statement kombineras med både en syn på människan och en reell möjlighet för medarbetaren att påverka och utöva inflytande. Där finns både en upplevelse av att man är med och påverkar och ett ledarskap som släpper ifrån sig makt och medger eget ansvarstagande i arbetsgrupperna. Denna nyckel verkar vara genomgående i de ”friska” företagen. Människor där verkar ha en större hanterbarhet helt enkelt och bättre möjlighet att uppleva en känsla av sammanhang.
Nyckel nummer tre är kommunikation och kännedom. Det är en förutsättning för delaktighet och för att ha en begriplighet. I "friska" företag finns information och öppenhet som innebär att personalen både kan göra sig hörd och komma med förslag och få feedback på sin arbetsinsats. Både ledningssystem och möten av olika slag i vardagen används mer och bättre i de ”friska” företagen.
Den fjärde nyckeln är synen på hälsa och sjukdom. I detta avsnitt handlar det mest om hur man arbetar med rehabilitering. Det är ett viktigt område där de ”friska” företagen har tydliga och effektiva rutiner. Boken redovisar inte något om synen på hälsa i övrigt eller vilken betydelse dessa företag lägger på livsstilsfrågorna och de övriga arbetsmiljöfrågorna.
En iakttagelse man gör är att det förefaller vara bättre hälsoförutsättningar i mindre företag än i större.
Studien visar också att kvinnor i mansdominerade företag hade lägre sjuktal än kvinnor i företag med jämn könsfördelning.
I min korta beskrivning av boken har jag, som du sett, valt att skriva citattecken på ordet ”friska”. Detta gör jag eftersom studien beskriver vad de ”mjuka” frågorna betyder för att hålla nere ohälsotalen. Det omvända sambandet till hälsa som positiv resurs eller sambandet mellan de fyra nycklarna och företagens prestation finns säkert också, särskilt med tanke på det stora underlaget. Den fortsatta reflektionen tycker jag behöver handla om just dessa samband, särskilt när vi möter ett enskilt företag.
Som viktig fortsättning finns också sökandet efter svaret på ”hur-frågan”. Hur kan de övriga 75% av företagen i undersökningen förflytta sig i riktning mot de villkor som de fyra nycklarna beskriver. Det räcker inte med karbonpapper, så att säga.